lördag 5 december 2015

Ibland har man tur

Hmmm... höll ju på att bli pannkaka av allt!
Ska åka hem till Finland idag för att under helgen delta i Sjundeå cup och alltså spela handboll första gången på 3 år.

Jag har avvaktat och avvaktat in i det sista för att ändra på mina arbetspass och på så sätt kunna vara så länge som möjligt hemma i Finland! 
Det hela slutade med att jag fick välja mellan en Q-hytt eller svit med bara en skillnad mellan cirka 500 och 4600 kr.
Blev ju Q-hytten, snål som man är. Så nu blir det att bädda själv och kissa på toa/wc:en i korridoren! Ha, det är tur att man inte är allt för van med lyx och glim och glamor.

Nå, så även i sista minuten igår betalade jag licensen för att få spela och hag hoppas verkligen att det var så att jag bara på mobilen inte hittade finska handbollsförbundets svenskspråkiga sidor. Annars var mitt utbrott hemma verkligen befogat, tycker jag. Också i lika god tid började jag leta efter mina försäkringspapper. Check för dem och samtidigt blev det en hel del papper som hamnade i pappersinsamlingen. Sedan pack, sova och idag på morgonen iväg och jobba. Fullt ös idag! Irritation, lycka och många glada skratt! Tur att det finns underbara människor i ens omgivning.

Rusa från jobbet för att hinna med tåget. Då jag kommer ut ösregnar det,  halvvägs hemma slutar tramparna fungera. Går bara inte att trampa!
Bara att börja gå! "Multitaskar" och besluter mig för att ringa min kompis och gratulera på födelsedagen medan jag går hem sista biten. Pratar i telefon och parkerar samtidigt cykeln i cykelrummet. Kommer upp till min lägenhetsdörr och hittar under inga omständigheter min lägenhetsnyckel... Skit också, avslutar samtalet och står helt villrådig i trapphuset och försöker att komma på något vettigt! Ingen vits att gripas av panik men jag har bara 40 minuter på mig tills tåget går. Råkar se en man och hans dotter komma cyklande och kommer med deras hjälp in i cykelrummet igen och där ligger mun nyckel. Tack, rysa in, plocka ihop det sista, vattna blommorna, byta till torra kläder och iväg till tåget. Nu får vi väl då hoppas att detta var det och inga fler onödiga utmaningar tillkommer. Imorgon blir det (så gott som obligatorisk) Åbo frukost med god vän, förhoppningsvis gos med mina småkillarna och sen handboll.
Nervositeten börjar stiga i kroppen! Stora förväntningar inte bara från min sida utan det finns även arbetskompisar som peppar, förväntar sig rapport och dessutom att jag spelar bra. Spela med klass förväntar jag mig också. Frågan är bara om det finns en chans att uppnå mina egnaförväntningar med en så här lång paus bakom mig! Ena minuten försöker jag tänka att jag är glad bara jag orkar värma upp och sedan spela hyfsat. Andra stunden kommer tävlingstjejen i mig fram och förväntar sig att jag ska storspela!
Får väl bli uppdaterig här sen!

söndag 7 juni 2015

Finlandsfärjan/Sverigebåten - Taking a cruise

Scroll down for English version!

Dags för semester. Jag har i och för sig varit mycket på gång hela våren men nu har jag en vecka sommar semester och då blir det att resa hemifrån hemåt mot Finland och Ekenäs. Först blir det stop i Åbo för frukost imorgon och sen vet jag inte vad resten av vardagarna kommande vecka kommer att föra med sig men slutet av veckan vet jag kommer vara fullbokad!

Det ska faktiskt bli skönt med semester. Jag har en längre tid nu redan inte känt mig som den bästa av arbetskompisar. Ibland inser jag att jag har för höga krav på allt och alla och då speciellt är kraven på mig själv alltid högst. Jag blir så besviken, irriterad och upprörd då jag inte hinner med eller kan göra allt jag VILL få gjort. Jag blir irriterad när det inte alltid känns som om arbetsmoralen är hög nog för mina kriterier och samtidigt har jag också min sämre och bättre dagar. Jag kan dock känna att efter att jag kom tillbaka till Sverige efter Italien så har jag inte uppnått samma standard som innan Italien. Jag klarar inte av stressen som tidigare. Jag får inget extra gjort,  speciellt hemma. Träningen har blivit totalt lidande och mitt privatliv är så gott som obefintligt i Örebro! Jag jobbar, sover, tittar på film/läser böcker eller så är jag bortrest!
I och för sig är jag ju "borttrest" nu med men jag ska få träffa så många härliga människor hemma i Finland och ladda mina batterier.

Att åka med båten mellan Finland och Sverige garanterar så gott som alltid att man träffar på någon som man känner, så även denna gång! Man kan också räkna med att på programmet är någon show med "tribute to" någon/några stora! Denna gång är det ABBA! Sen har ju damernas fotbolls vm börjat och så har jag ju en hytt också då jag kan  ju alltid passa på och gå och lägga mig vid något tillfälle. Men sysslolös är jag i alla  fall  inte!
Den obligatoriska taxfree handlingen är undanstökad, den så gott som obligatorisk  strawberry margaritan är inhandlad och lite finsk "humppa" har jag lyssnat på  också. Ja, och spelgalen som man är så blev det  lite spel spelautomaterna också.

Allting pekar mot semester och bara den inre känslan också hittar semesterkänslan så blir nog allting perfekt!

English version!

Time for a vaccation. Much has been going on this spring and I have been traveling but now it's time for a week of my summer vaccation and I' traveling away from home to get home to Finland and Ekenäs!
Of course as usual I'll be fully booked for this werk at home!  Lot's of people to meet!

I think I need this vaccation! I have for a while now not felt like the best co-worker and after Italy I feel that I'm not the same kind of workaholic as I was before and I feel nothing is up to the same standard as it was before. And that makes me sad, of course there are this better and worse days. I just think I'm not reaching the same standard as before Italy. I can't  take stress as before.
I'm not getting anything extra done on my sparetime. I work, sleep, watch movies/read books and whrn I'm not working I'm traveling, so my privet life is almost just the same as nothing when I am in Örebro. Now I'm again on my way., traveling to my hometown to charge my batteries.

måndag 18 maj 2015

Paranoid

Scroll down for English version:

En liten berättelse från Köpenhamns flygplats är att jag själv precis hade tittat på mitt baggage och tänkt vad krångligt det är att ta sig till toa släpandes på allt detta. Närmsta toan fanns en trappa ner utan hiss eller rulltrappor och jag hade faktiskt inte för mycket packning men det är ändå grejer att släpa på. Men alla säkerhetsföreskrifter på flygplatser får en att tänka på alla möjliga galenskaper.
Tänk om jag lämnar väskan ifrån mig till fel person och han/hon stoppar droger  i den eller något?
Jag hade tänkt ha väskan som endast handbaggage men när jag bokade biljetten till Rom fick jag automatiskt möjlighet att checka in en resväska. Alltså tänkte jag att jag checkar in väskan och har sedan bara min handväska att bära på och kan enkelt gå på toa!

Sedan forsätter paranoian och jag sitter och läser en bok för att vänta på att kunna checka in och en man kommer fram till mig och frågar om jag kan se efter hans väska medan han checkar in sitt övriga baggage! Jag svarar ja, samtidigt som jag tänker varför kan han inte bara ställa ner väskan på sidan om då kan checkar in det andra baggaget? Har han droger eller kanske en bomb i väskan?
Samtidigt som jag för inte så länge sedan önskade lämna ifrån mig min väska även jag.
För fin för att inte titta i mannens väska och för orolig för att ifall det är en bomb i väskan sitter jag och sneglar in i väskan samtidigt som jag sitter på helspänn och spanar efter mannen. Det slår mig att jag inte tittade noga nog på mannen och att jag inte skulle kunna beskriva honom om jag blev tvungen. 5 minuter sa han. Vad har klockan hunnit bli? Jag bestämmer mig för att vänta 5 minuter från och med nu och om mannen inte dykt upp efter det så ska jag ta väskan till någon i personalen på flygplatsen. Efter en stund kommer då mannen tillbaka igen och jag känner genast igen honom och då han tar sin väska tackar han och slänger 2 karameller på min väska.

Hmm, ett nytt problem igen! Vad är det nu då i karamellerna? Kan jag äta dem eller ska jag slänga dem? De ser ut som helt vanliga karameller men hur kan jag veta?

Vilken paranoia, bara för att det finns människor som är oärliga så blir det så att man ifrågasätter om man kan lite på någon överhuvudtaget. Sist och slutligen så gjorde jag den mannen en tjänst och fick ett par karameller för det och det var allt, men det kunde ju ha blivit annorlunda!

A little storie from the Copenhagen airport is that I needed to go to the toalet but thought it would be difficult with my bags. Even though I did not have to much with me I still would have had to go down some stairs and there was no lift or escalator. I thought I could ask someone to watch my bag for me but started wondering what about if I ask the wrong person and he/she puts drogs in my bag? So I deside to wait until the check in be cause even though I planed to travel only with handbags I still have a ticket that allows me to check in one bag and that's what I will do so that I can go to the toalet.

While waiting to check in my bag I'm sitting down reading and a man walks up to me and asks if he can leave his bag with me  for 5 minutes while he checks in his other bags. He has the same dilemma as I traveling alone. But at the same time as I say yes theparanoia stars kicking in! What if it's drogs in the bag ora bomb or something like that? Discreetly I try to look into the half opened bag and at the same time I'm looking around me to see if I can get a glims of the man. I realize I could not discribe the man if I had to and I can't say for how long he has been gone!

I deside to give the man 5 minutes and if he has not comen back by then I will leave the bag to someone working at the airport. After a while he coms back. As soon as I spot him I recognize him and as he takes his bag he says thank you and throws some candy on to my bag. Next problem! Is this just candy or what  is it?

So much trubble just because there are dishonest and murky people in the world. At the end I got some candy for helping a man in need.

måndag 11 maj 2015

Summering!/ Summary!

Scroll down for English version:

Jag har lovat och lovat uppdateringar här. Jag har börjat skriva och så har jag tänkt att kanske någon bild till till detta eller också så ska jag bara skriva svensk eller engelska versionen av det som jag skriver. Men det blir inte så mycket. Dock försöker jag mig nu på en summering av detta år.

Detta år kan hittills summeras i arbete, resor och alltför alltför lite träning. Jag har då jobbat som vanligt väldigt mycket och i januari, februari och mars mer än vanligt. April och maj har nu blivit bara jobb som vanligt, inget extra och om det är bra eller inte är svårt att säga.
Även om jag har jobbat massor så har jag ändå hunnit resa en hel del, då mest för att åka och hälsa på vänner både i Sverige, Finland och en sväng till Teneriffa bland annat. Förhoppningsvis kan det bli mer skrivet om alla olika tillfällen vid ett senare tillfälle.

Mera jobb är inplanerat och mera resor, just nu är det väldigt lite måsten som blir gjorda på gott och ont. Jag skulle vilja komma igång med att träna mera. I början av året blev det ganska regelbundet tränat, inte något suveränt men lite då och då och ändå helt godkänt men jag får ingen ordentlig ordning på mitt tränas och det skulle det behövas. Jag har dessutom en liten förhoppning o att jag ännu en gång ska försöka satsa på handbollen och då behöver jag få till en betydligt bättre kondition än vad konditionen nu är. Jag försöker komma ut och röra på mig, jag försöker träna men just nu ser jag inget ordentligt resultat och det gör att allting blir svårare, jobbigare och tyngre.

Det här är kortfattat vad som pågår i mitt huvud och liv just nu.

ENGLISH VERSION:

I have erlier promised up-dates here but they nerver get finished or even started. So far this year I´ve been working a lot, working and traveling. Lot´s of work and lot´s of traveling I would say. I have mostly traveld to Finland and in Sweden but one friend took me all the way to Tenriffe.

Continuing on this year I already now know there will be lot´s and lot´s of work and hopefully a lot of traveling. What I would love to get better the next part of this year is my training. So far I have done okay but not okay enough.

Well this is what´s going on in my head and in my life right now.

onsdag 21 januari 2015

Jag lever/ I am alive!

Jag vill bara meddela att jag lever och har det bra. Till alla er som följt med min blogg så vill jag bara säga förlåt för att jag inte har skrivit något på väldigt länge.
Det har hänt mycket och jag har inte haft internet hemma kopplat till min dator och därför har det varit svårare att få till texter... Jag har börjat på många texter men har inte fått dem avslutade! För att ni ska få veta vad jag sysslat med så tänker jag att jag ska försöka skriva färdigt de texter jag en gång börjat på och sen får det bli nyare texter igen.


Just want everyone to know that I am alive. To all of you who follow my blogg I want to say sorry! It has been a long break, cause to lot´s to do and internet trubbles but now I will try to get better and start writing more regulary again. I think I will start whit finishing the texts I´ve already started on. So that you get to know what I have been doing this last 6 months and the let´s hope the writingflow continues and there will be a lot more to come.