Nu är det inte mycket kvar!

Nu är det inte mycket kvar av detta år. Skönt tycker jag. En släkting till mig sa en gång att hon inte mera tycker om nyår, man vet aldrig vad det nya året för med sig! Egentligen håller jag med henne men inte detta år.
Detta år 2012 har helt klart inte varit mitt år och jag hoppas bara att nästa år ska föra med sig livsglädje och att detta ska kunna vara början på något nytt. Ändå vet man aldrig vad nästa år för med sig, så kanske det är dumt att hoppas på nästa år?

Samtidigt har detta år 2012 varit omväxlande och visst har det ju funnits goda ting under detta år också. Jag har ju startat något nytt i år. Jag har flyttat och jag har tagit ett steg emot framtiden och det som mitt liv ska komma att bestå av. Jag har lärt mig att man måste säga vad man tycker och känner men jag har också lärt mig att jag inte alltid får som jag vill. Jag har tagit risker, ibland idiotiska men risker i alla fall som jag i då läget ansett viktiga och rätta. Risker, som jag fått betala dyrt för men tack vare att jag tagit steget ut så kommer jag i alla fall aldrig att kunna säga att jag missade det, jag satsade inte eller jag var för feg. Har jag missat något i livet så är det i så fall på grund av att omständigheterna inte varit de rätta. Ödet har fört mig dit jag är på väg.

År 2012 har i alla fall lärt mig att lyssna på mitt inre. Något bra med år 2012 är att jag har fått möjligheten att träffa nya härliga människor. År 2012 var året då jag första gången gick till en spågumma. Hon fick rätt i så mycket men viktigast av allt var att hon gav mig hopp.
År 2012 kommer jag att se tillbaka på som saknadens år. Jag har nog aldrig förstått att man skulle kunna sakna andra människor så mycket som jag saknat människor nu i år. Men det finns väl kanske någon orsak till all saknad, men vad vet jag. Det finns en stor saknad till människor som jag egentligen har kvar i mitt liv fortfarande, det ända är att jag är fysiskt väldigt långt borta från dessa härliga vänner. Andra vänner har bara försvunnit ur mitt liv mera brutalt av olika orsaker. Där är saknaden mera kraftig och ihållande.
Till en viss del saknar jag mig själv också. Saker som har hänt i år har gjort att jag har tappat bort den person jag en gång var men det finns kanske någon mening med det också. Kanske måste man ibland tappa bort sig själv för att kunna växa och hitta sig själv, som en ny människa, igen.
Kanske det bara är så att jag vill förenkla mitt liv genom att inbilla mig att det finns en mening med just mitt liv och det som händer mig.

2012 har lärt mig att det finns möjligheter och att man inte får ge upp! Ibland kan det vara bra att befinna sig bland främlingar. Främlingar som blir ens vänner men som ändå ser en lite annorlunda än vad människor som känt betydligt längre gör. De ser nya saker hos en och de förändrar en. De stärker en och samtidigt så ser man sina sköra sidor.

År 2012 har alltså varit saknadens år men också möjligheternas och växandets år!
Mot 2013 går jag nu med hoppet om att växandet fortsätter och att jag ska kunna komma att se möjligheterna. År 2013 kommer att vara vandringarnas år. Jag ska förändra mitt liv. Jag ska se till att jag utvecklas och att jag om ett år då jag sitter och ser tillbaka på år 2013 ska kunna vara nöjd med det som jag har åstadkommit.

Gott Nytt År på er alla!

I Finland firas det nya året redan om 7 minuter!
I Sverige får vi vänta ännu 1 timme och 7 minuter och på Irland skålas det nya året in om 2 timmar och 7 minuter... så här får man fira nyår tre gånger om!
Kram på er!

Sauna = Bastu

Igår kom den riktiga finskan fram inom mig. En arbetskompis bjöd mig på BASTU!
Och så skönt det var. Jag var ledig igår och tog mig till jobbet och då min kollega slutade jobbpasset så åkte vi iväg till Kumla.
I Kumla blev det sedan besök på ICA och inköp av kvällens mat, sedan fick jag en rundtur i Kumla och jag fick bland annat se den stora sevärdheten Kumla fängelset.

Väl hemma hos min kollega blev det sedan mys med gott att äta, bastu och lite hemma spa och sedan ännu mera mys med god mat och tv. Ja och så blev det ju så klart lite gott att dricka!
På tv kom det "Så ska det låta" och sedan en finlandssvensk film.

Idag på morgonen fick jag sedan mitt första gott nytt år medelande och så tyckte min arbetskompis att vi skulle ringa till jobbet och säga att vi var för bakfulla för att komma på jobb idag. Svaret av kollegan som tog samtalet blev: Jaha...
Och även om vi sedan sa att det bara var skoj så går nu snacket på jobbet att vi varit bakfulla idag...
Inte enkelt men "that´s life".

Gårdagen bjöd på en massa planer inför det nya året! Få se om och vad som verkligen kommer att bli av. Jag får väl möjligen om ett år sitta här och utvärdera det då gånga året, nu kommande året!

Nå ja! That´s that for now!
Ta vara på er i natt!
Kram

Det var den julen det!

Vad skönt att julen är undan, samtidigt som jag har firat en fin jul i år! Helst av allt skulle jag samla alla människor som jag känner och bara sitta och umgås, tycka om varandra och dela vardagen. Men nu kan jag ju inte samla ihop alla människor som jag känner så den jul jag nu firade var nog det närmaste det bästa jag kunde komma! Jag har för första gången i mitt liv lagat julmat!
Jag har bjudit på finsk julmat till mina arbetskompisar.
Jag vet att jag skrivit detta tidigare men jag är så otroligt tacksam för att jag fått lära känna dessa min härliga arbetskompisar här i Örebro! Tänk att jag ändå skulle ha den turen!
Tillbaka till julmaten så är det ju stor skillnad på ett svenskt julbord och ett finskt julbord så nu har jag lärt svenskarna att äta finsk julmat. Jag lagade potatis-, morots- och kålrotslåda. Jag bjöd även på mammas köttbullar och så åt vi så klart skinka, lite sill (fast det åt inte jag), julmust drack vi också och förstås så blev det en hel del nötter, choklad och frukter!
Här ska jag väl tillägga att jag hade turen att få hjälp med kålrotslådan av min släkting i Stockholm! Tack så väldigt mycket!

Detta är morotslådan, färdig för ugnen!

Sedan bytte vi julklappar! Alla vi som jobbade hade med sig varsin julklapp och så fick man dra ett nummer och och fick den julklappen som hade det numret och roligt nog så var det ingen av oss som fick sin egen julklapp och jag fick hjärtan! Passande tycker jag!

Julklappen jag fick på jobbet!

Lite andra julklappar hade jag ju också fått hemifrån Finland.

Mina julklappar!

 Julen firas lite annorlunda här i Sverige. I och för sig vet jag nu inte riktigt hur traditionsenlig "finsk" eller "finlandssvensk" jul jag i vanliga fall har firat men så som jag firat jul är i alla fall annorlunda än det vad mina arbetskompisar tydligen firar! I Sverige börjar man redan fira jul den 23:dje med att ha uppesittarkväll! Den kvällen jobbade jag också och då försökte vi äta lite gott också... Underligt nog så var vi ju alla tvungna att jobba lite också eftersom vi faktiskt var på jobb! Men så tittade vi också på Svenssons jul... Den brukar ju alltid komma på julafton men i år kom den dagen innan. Härligt kan jag tycka att familjen Svensson faktiskt bor här i Örebro och i Vivalla, som ligger precis granne med var jag bodde tidigare!

På julafton var det ju sedan Kalle Ankas jul men min eviga tradition hann vi aldrig se på eftersom vi faktiskt än en gång var tvungna att arbeta lite också! Min eviga favorit på julafton är Kan du vissla Johanna, med Per Oscarsson i huvudrollen. Men tur så finns det svt play så jag har i alla fall kunnat se programmet i efterskott.

På tal om tv så har det ju kommit en hel massa filmer och musikdokumentärer, så jag får väl säga som Allan Svensson i Svenssons jul. Jag har firat en äkta svensk! Jag har tittat på tv! Fast helt äkta svensk jul har det ju inte varit men jag kan väl säga att det varit en blandning av en äkta svensk jul, med finskt inlägg och sedan en äkta vårdarbetares jul på jobbet.
Men det är mysigt med jul på jobbet! Julen bär ju i alla fall med sig en härlig, mysig, magisk stämning! Samtidigt har denna jul varit en ganska så tung jul. Detta år och speciellt denna senaste månad har inte varit den mest lysande. Omgivningen har varit fylld av tunga upplevelser och händelser, så denna jul har nog varit lite sorglig men livet för med sig så mycket och det tunga hör till livet och det får en att bli påmind om hur man ska vara tacksam för det fina i livet.

Sedan vill jag också passa på att tacka för alla fina julkort jag har fått! Tyvärr så kom inte mina julkort längre i år än till att jag handlade material för julkort. Jag började laga mina julkort men sedan kom jag aldrig längre! Tyvärr, men kanske nästa år istället! Men ett stort tack till alla som sänt mig julkort i alla fall! Nästa år får ni nog kort av mig också. Underligt nog kan jag tycka att jag är så dålig på att få saker gjorda här! Jag har aldrig haft mer fritid. Mina arbetskompisar är oroliga här för att jag jobbar så mycket och de är rädda för att jag sover för lite men då skulle de veta hur jag levde hemma, med dagar som oftast var fyllda av program från morgon till kväll.

Tack till alla som kommit ihåg mig nu till jul! Ni ska veta att ni finns i mitt hjärta och i mina tankar! Saknar er och som sagt önskar jag att jag kunde ha er alla härliga människor här hos mig på en och samma gång! I och för sig kan jag tänka mig att det skulle kunna bli en salig blandning och hur alla skulle komma överens skulle kunna bli intressant!

Ja, ja, men nu är det klart för denna gång!
Nu är jag ledig några dagar och imorgon finns det planer om lite "finskt mys", mera om det imorgon!
Ikväll är planen lite gott att äta! Sallad och kanske en hamburgare från 

MAX - Sveriges godaste hamburgare och lite vin till tror jag!
Hittills har det ju varit en nykter jul här, eller ja inte riktigt helt!
Jag fick ju en liten julklapp till men den kan jag inte ha med på bild här för den finns inte kvar mera! Eller jo vänta,

Mörk choklad med order om att ta lite röd vin till!
Åtminstone har jag förpackningen kvar! ;)

Det blev alltså att äta lite choklad och dricka något glas vin helgen innan jul!

Hoppas ni alla andra haft det bra!
Ta vara på varandra!
Ännu viktigare! Ta vara på er själva!
Behandla er själva med värdighet och behandla omvärlden på samma sätt!
Kram på er alla!

Tacksamhet och tänkvärt!

Jag tänkte alldeles nyss att det nog är länge sedan jag senast skrev här och så får jag en påminnelse av en av mina mest aktiva läsare. "Det är ganska länge sedan du uppdaterat din blogg nu" står texten på facebook meddelandet! Hmm... Jag vet och jag är glad att det finns någon som pushar mig och hjälper mig att ta mig själv i kragen!

Jag hade ändå tänkt skriva nu! Jag återkommer egentligen till ett ämne som jag skrivit om för inte så länge sedan. Det är att man ska vara tacksam för de små sakerna i livet. De stora tar oftast sist och slutligen mera energi av en än vad man har att ge!
Jag är nu tacksam för alla små saker som jag har som glädjer mig just nu! Jag är väldigt tacksam och glad för så många fina julkort som jag fått i år. Jag som vanligtvis brukar skicka julkort till så gott som alla jag känner jag har inte skickat ett enda julkort i år!
Men det gör ju inte att jag inte blir väldigt tacksam för alla fina kort jag fått och ikväll hade jag verkligen fått ett kort som jag blev lite extra glad för. Ett kort jag inte hade kunnat tänka mig att jag skulle få! Jag fick julhälsningar från mitt härliga handbollslag! Ja, mitt och mitt men ni förstår nog vad jag menar. Jag fick också ett julkort med en Mumin slickepinne i och så många många andra härliga kort som jag fått! Tack till er alla!

Idag fick jag också av en av mina arbetskompisar en "julgåva". Bröd! Finskt bröd som min "finska" kollega hade bakat!
Sedan kom också chefen till mig idag med en gåva från kliniken. Tydligen får man julgåvor på kliniken och denna gång fick vi två stycken bio biljetter.

Det är små saker, små saker som får mig att må bra. Visst finns det stora saker som får mig att må bra också men ju större saker desto större tomrum lämnar de efter sig. För inget är bestående!
Det finns de som pratar om att man ska acceptera de dåliga stunderna och njuta av de bra stunderna, efter det dåliga kommer alltid något bra och det som är bra kommer aldrig att bestå! Pessimistiskt eller realistiskt, ja det får ni själva välja!

Nu är det snart jul och jag har denna fredag ledigt och ska fixa det ena och det andra, så nu blir det god natt!

Fast först ett moder Theresa citat eller rättare sagt, ifall det inte blir så många inlägg innan jul eller nyår så blir det en moder Theresa dikt:

tanken på moder Theresa får mig att känna hopp!
(www)

"Människor kan vara oförstående och självupptagna
- förlåt dem i alla fall.

Om du är snäll kan andra anklaga dig
för att vara självisk och ha dolda motiv
- var snäll i alla fall.

Om du är framgångsrik attraherar du
en del falska vänner och några riktiga fiender
- var framgångsrik i alla fall.

Om du är ärlig och uppriktig
kommer någon att försöka lura dig
- var ärlig i alla fall.

Det som har tagit dig många år att bygga upp
kan förstöras av andra över en natt
- bygg i alla fall.

Finner du frid och lycka kan andra bli avundsjuka
- var lycklig i alla fall.

De goda gärningar du åstadkommer idag
blir bortglömda redan i morgon
- gör goda gärningar i alla fall.

Om du ger världen det bästa du har att ge
kanske räcker det inte ändå
- ge världen ditt bästa i alla fall.

När allt kommer omkring
handlar det om dig och ditt Högre Jag
- det handlade aldrig om de andra, i alla fall."
(www)

Alla behöver vi våra oaser i livet!

Det är underligt hur vissa saker bara känns rätt. Ibland är den känslan helt tydligt inte rätt men man måste väl ändå tro på den.
Vi har väl nog alla våra oaser i livet, ställen som känns bra, situationer som känns rätt. Nu i helgen kommer jag att få komma till en av mina oaser, kanske den bästa möjliga oas som finns i mitt liv just nu. Det är efterlängtat och behövligt.

Det finns så mycket ledsamt och så många bedrövelser i världen och jag blir så trött på att vi inte bara kan hjälpa varandra och acceptera varandra utan att det ska finnas problem över allt. Underligt kan jag tycka att även om man egentligen strävar mot samma mål så ser man inte att man kan dela vägen mot målet utan var och en ser oftast endast sin egen väg, sitt eget jobb. Är det så? Har jag också svårt att se förbi min egen näsa? Svaret på det är nog antagligen! JA, tyvärr! Jag försöker och då menar jag verkligen att jag försöker göra mitt bästa men ibland blir jag riktigt jävla trött på mig själv och på allt jävla gnäll! Just nu är jag inte något bättre heller! Då jag blir trött på mig själv tänker jag på alla härliga människor som finns i mitt liv. Människor som gör mig glad. Jag måste säga att igår tänkte jag att vilken tur jag har. Efter några dagars ledighet har jag nu varit tillbaka 3 dagar på jobbet och jag måste säga att jag älskar mitt jobb. Jobbet och människorna där är också en oas för mig. Igår var det mycket att göra men samtidigt tänkte jag "Vilken härligt känsla det här är"! Men tyvärr så håller denna härliga känsla en på topp endast i kortare stunder sedan blir jag mitt vanliga och gnälliga jag igen! Fan, vad irriterande, skulle man inte kunna satsa på att vara tyst istället för att gnälla och tycka synd om sig själv. Jag hatar "tycka synd om"! Så irriterande men tur så är det inte hela tiden så och efter lite gnäll så klarar jag alltid av att skärpa mig igen för en tid i alla fall, innan jag trillar tillbaka i gnäll träsket igen!

Nu har jag bestämt mig för att det får vara slut på gnället! Jag ska försöka fram till jul att inte gnälla någonting onödigt utan istället vara tyst om jag inte har annat att säga än gnäll! Få se hur det går? Om jag klarar mig ända fram till jul så blir det kanske på och blir en vana och det blir inget mer gnäll! Kanske? Vi får se!

Sedan till ett helt annat ämne! Nästan lite politik! Åtminstone en åsikt men samtidigt väldigt barnsligt och helt otroligt! Just nu debatteras det om och ifall man ska få klä ut sig till pepparkaksgubbe! Helt otroligt! Om vi inte har problem här i världen så ser vi ju verkligen till att göra problem åt oss! Varför skulle vi inte få klä ut oss till pepparkaksgubbe eller gumma?! Redan det är diskriminerande, först och främst emot människan grundrättigheter och sedan emot pepparkakor i allmänhet! Kanske vi ska sluta göra pepparkakor nu också eller får vi kanske endast göra vita pepparkakor hädanefter? Och är inte det i så fall diskriminering om något? Ja fattar inte att vi kan göra sådana problem av ingenting i våra liv! Var är vårt sunda förnuft nu för tiden! Visst finns det mycket orättvisor i världen men vi ska väl inte förstora upp saker och ting bara för det!

En annan liknelse kunde ju i så fall vara en händelse från då jag var liten och det var just alltid runt Lucia tider det hände så jag kom att tänka på det lite speciellt igår! Jag fick så gott som aldrig vara Lucia då jag var liten! En orsak var att jag inte kunde/kan sjunga men det som jag alltid fick höra vara att jag hade mörkt hår och Lucia skulle ju ha ljust hår! Diskriminering men inte är det någon som någonsin föreslagit att vi ska sluta med Lucia traditionerna för det och jag förväntar mig verkligen inte heller något sådant. Men kanske denna liknelse kan få oss alla att se hur vi gör ett berg av ett sandkorn.

Vi har, alla människor rätt till våra övertygelser och jag anser att det är bra att vi pratar med varandra angående vad vi tänker, tycker och upplever men vi kan ju inte börja sätta upp regler och föreskrifter för allt i fall att om. I så fall skulle vi ju inte kunna göra någonting!

Jag vill under inga omständigheter minska ner vikten av att kämpa mot rasism eller utanförskap men jag vill ändå att poängtera att för mig känns det viktigt att jag ska kunna vara stolt över att vara den jag är med det ursprung som jag har. Detta utan att jag under några omständigheter skulle undertrycka eller förminska vikten av andras härkomst. Jag tror dock att det är farligt att förstora upp saker och det är definitivt onödigt! En värld där alla accepteras för den den är, är en värld som säkert aldrig kommer att finnas! Vi kunde ju i alla fall försöka att koncentrera oss på de sanna problemen i världen och inte göra små obetydliga problem åt oss själva. Men kanske det är så att de riktiga problemen kräver för mycket energi och vid riktiga problem finns också risken att vi inte klarar av att lösa dem! Och det skulle ju vara hemskt, så istället för att ta itu med de riktiga, krångliga problemen så skapar vi problem som egentligen inte behöver lösas och löser dem och kan sedan känna oss duktiga!

Jag önskar att vi alla kunde behandla varandra med värdighet, oberoende om vi är finnar, finlandssvenskar, svenskar, svarta eller vita. Vi borde alla kunna vara just den vi vill vara, ha de åsikter vi känner är rätt men ändå respektera varandra! Den debatt som nu varit i Sverige om och ifall man ska få klä ut sig till pepparkaksgubbe eller inte är kanske en stor fråga för just den person som kommit fram till den slutsatsen och denna person har lika mycket rätt till sin åsikt som alla andra! Vill personen inte klä ut sig till pepparkaka så ok men alla kan inte vara tvungna att följa samma åsikt!

Moder Theresa har sagt ett fint citat som passar väldigt bra just här:

"Jag har alltid sagt att vi ska hjälpa en hindu att bli en bättre hindu, en muslim att bli en bättre muslim och en katolik att bli en bättre katolik...Istället för att omvända.."

 

Vi kan hjälpa varandra att vara bättre människor men vi kan inte förändra andra, förändringen måste komma inifrån och detta citat lyfter samtidigt fram vikten av att varje person är lika mycket värd! Jag tycker att det är storsint av moder Theresa att kunna uttrycka en sådan åsikt! Med tanke på att hon var nunna och tillhörde sin tro! I detta citat dömer hon ingen, accepterar var och en men sträcker ändå ut en hjälpande hand.

Härligt tycker jag!


Ha en bra dag!


Nu ska jag bara vänta på att komma in i min oas, njuta och försöka mitt bästa att sluta med onödigt gnäll! Få se hur länge jag klarar mig!?


Kram!

Luciadagen!

Idag är det Lucia dagen! Det firas stort här i Sverige. Visst firar vi det i Finland också men det har för mig inte egentligen varit en så stor tradition. Jag gillar ändå Lucia, hon sprider ljus omkring sig. Jag tycker om glädje och ljus och det är det jag främst förknippar till Lucia. Lite intressant bakgrund till just Lucia firandet är att Lucia firandet först firats i Italien och Sverige, sedan har traditionen spritt sig till övriga Norden!
Idag ska det tydligen bli Lussebullar och glögg på jobbet, om jag har förstått rätt! Vi får väl se!

Gårdagen var intressant på jobbet. Det var finska teamet mot svenskarna! Haha... Jag och min Finlands födda kollega arbetade i team idag och vilket team det var! Jag blev nästan tvungen att prata finska! Jag berättade att jag hade övat min finska hemma i Finland och att jag upplever att den är väldigt rostig. Då ville de att jag skulle prata lite finska där men då svek modet. Underligt hur det kan vara svårt att prata finska framför någon annan som jag vet att också kan finska men som jag vanligtvis pratar svenska med. Det går inte något vidare! Men då jag var hemma i Finland så tror jag att tomtenissarna hade fixat med lite julklappar och jag tror att en av julklapparna kommer att vara en bok på finska! Så det är bara att träna.
På tal om böcker så köpte jag en ny bok idag! Surprice! Jag tror att det kommer att bli intressant men tung läsning. Boken heter: "Slutstation rättspsyk - om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott", skriven av Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson.
Ska bli intressant att se vad den boken egentligen handlar om och när jag får tid att läsa den!

Idag är det så där typiskt Jessica flum från det ena till det andra! Men vad kan man göra! Jag är lite flummig idag! Har nu jobbat två dagar igen efter att de lediga dagarna jag spenderade i Finland och jag kan ännu en gång konstatera att jag älskar att jobba! Just nu kunde jag jobba dygnet runt, så mycket energi jag får från människorna i min omgivning och från att göra någon nytta.

För att det här är ett moder Theresa citat så är det formulerat som det är men om man frånser det gudomliga i citatet och endast ser på den sanna meningen i citatet så tror jag att alla kan ta till sig detta citat!

Jag är inte säker på exakt hur himlen kommer att se ut, men jag vet, att när vi dör och det börjar bli dags för Gud att döma oss, kommer han inte att fråga ”Hur många god gärningar har du gjort i ditt liv?” Han kommer snarare att fråga ”Med hur mycket kärlek har du gjort det du gjort?”

Åtminstone hoppas jag att det kunde vara så, att bara man verkligen försökt sitt bästa så bedöms man efter det och inte av alla svårigheter och misstag och fel man gjort!

Ha det gott! Ja, en liten julsång tycker jag att vi alla kan få njuta av!

 

"Let it snow" by Dean Martin

En helg i Ekenäs!

Nu är det en tid sedan jag skrev igen! Har hänt mycket de sista dagarna. Jag har varit en sväng till Ekenäs. Tanken från början var att jag skulle hem och baka pepparkakor med min 6-åriga kusin, Nico. Han hade blivit ledsen då han kommit på att Jessi inte skulle baka pepparkakor med honom i år och inte kan man ju frångå vissa traditioner så det var bara att fixa en resa hem innan jul. Julen kommer jag att jobba så det blir inga flera trippar till Ekenäs i år mera.
Tidpunkten för min resa till Ekenäs kunde inte ha blivit bättre. Det blev ett tungt veckoslut men också ett fint veckoslut. Jag träffade långt ifrån alla som jag skulle ha velat träffa men jag träffade så många härliga människor.
Det känns skönt så här i efterhand att jag valde att åka hem just denna helg. Det var nämligen så att allt inte blev så roligt. På lördagen blev det två begravningar för min del. Två äldre släktingar som hade dött och jag kände att då jag ändå var hemma så ville jag gå på begravningarna. Begravningar är väldigt tunga och ofta brukar man kunna tänka att det var i alla fall äldre människor och att de hade levt sitt liv, men ibland hjälper inte det riktigt att tänka så. När man ser de som blir kvar som min släkting, denna gamla man som hade levt 62 år tillsammans med sin fru, sin kvinna.
Det är egentligen väldigt intressant, kan jag tycka, att beroende på hur man ser på människor så ser man olika saker. Denna släktings sorg och saknad förvånade inte mig. Jag har då och då sett den där sköra, känsliga sidan av honom. Medan andra var förvånade att höra att han tagit det så hårt.
Jag kan tycka att det är så fint att se det där fin, den där sanna kärleken, saknaden, ja de djupa känslorna. Jag är tacksam för att jag fick vara med och dela detta med släktingar och människor som betyder så mycket för mig.
Det blev alltså en tung lördag men sedan blev det mat i goda vänners sällskap. Tack Maria, Bäcki, Jenny, Sebbe och fram för allt min lilla goding Oliver. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det jobbigaste med att vara borta från Ekenäs är att alla dessa små växer och blir så stora allt för fort. Först var Oliver lite blyg men det tog inte länge så var vi goa kompisar igen!
Sedan då det gäller andra saker så är jag glad att jag finns långt borta. Så pass långt borta att jag inte vet hur den egentliga vardagen ser ut för så många där hemma. Men nu har jag varit hem och sett och hört saker jag egentligen inte vill veta. Men nu har jag fått veta saker så nu kan jag inte blunda, få bara se om jag kan göra något.
Jag vet att än en gång tar jag antagligen saker och ting allt för allvarligt men vad ska jag göra. När jag ser saker som inte går rätt till så måste jag göra något. Åtminstone måste jag försöka. Försöka är det enda jag kan. Jag måste leva enligt det jag känner och sedan kanske livet inte blir så som jag anser bäst men då har jag gjort mitt bästa i alla fall! Och om jag inte kan göra något så kan jag i alla fall låta människor förstå att jag finns här när helst jag behövs. Jag vill tro på att jag kan säga min åsikt, sedan är det upp till var och en att leva sitt liv så som just denne vill leva sitt liv.


Sedan lite moder Theresa citat, det första gäller nog mig så många gånger. Jag vill inte döma människor eller situationer och ändå är jag rädd för att jag står där mitt i smeten allt för ofta, men det kan kanske vara skönt för andra att veta att den som får hårdast kritik är ändå jag själv. Samtidigt som vi alla egentligen behöver ge så lite för det är det lilla som är det stora!

"Om du dömer människor, så hinner du inte hjälpa dem."

"Längtan till kärlek är mycket svårare att ta hand om än längtan till mat."

Så Jessica det bara kan vara!

Jag har nog sagt det förr och jag säger det igen. Jag är udda! Jag förstår inte riktigt mig själv alla gånger men oftast är mitt inre och säger så stark till mig hur jag ska göra... Rätt blir det inte alltid, men den känslan. Intuition kallas det väl. Så det kan vara svårt ibland då man känner av hela sin själ att nu borde jag göra så här och så finns det ingen möjlighet till att göra just så som man känner. Andra kanske inte känner på samma sätt eller deras intuition säger något annat! Svårt det här. Livet blir så krångligt av att jag ska ta det så allvarligt hela tiden.
Underligt hur man kan tro så starkt på vissa saker och sedan finns den känslan inte där hos andra. Ibland blir jag bara så trött på att vara jag och ibland kan jag inte göra annat än att skratta åt mig själv och ibland vill jag bara gråta.
Men tur så kan jag ändå se det komiska i livet för det mesta. Jag har aldrig gillat att man har roligt på andras bekostnad, visst har jag väl som alla människor skrattat åt andra i fel situationer men jag tycker egentligen att det är roligast då jag får skratta åt mig själv och då jag ser att andra skrattar med mig. Vad får mig så att skratta! Sådant som att jag snart i lite på en månad har bott i min nya lägenhet och först i går kväll hittade jag var man slänger sopor! Udda, ja jag vet men lite roligt i alla fall tycker jag!

Sedan är jag alltid också i sista minuten med det mesta! Irriterande ibland men man lär sig leva med det och jag brukar för det mesta hinna göra klart allting i alla fall! Tyvärr har jag inte riktigt haft den riktiga "Jessica göra klart saker känslan" så nu blir det mesta lite ogjort. Men vad kan man göra?
Inte mycket, endera får man acceptera eller så får man "ta sig i kragen" och göra något åt det man inte gillar!
Jag har alltid haft en massa drömmar om vad jag vill göra så om jag skulle ta också skärpa mig nu och bestämma mig för att göra en av alla dessa saker som jag vill göra! I och för sig har jag kanske börjat. Jag har flyttat utomlands och får så se andra synsätt och andra människor. Jag har börjat massagekurs som jag snart har avklarad men det finns så mycket mer jag vill och kan göra. Tills nästa år ska jag ha bestämt mig för vad nästa steg i min egen utveckling är.

Sedan ett moder Theresa citat.
Det är nästan lite kliché men jag kan riktigt tänka mig att hon sagt detta:

"Det är inte hur mycket vi arbetar som är det avgörande. Det är inte ens vad vi gör som är det viktigaste. Det avgörande är om vi gör det vi gör i kärlek."

Då återstår det bara att önska er alla en härlig helg! Jag kommer att ha en helg framför mig med mycket att göra men mer om det i ett senare skede.
Kram!

Väder och vind och Självständighetsfirande!

Igår visade vädret och naturen än en gång visat att vi människor egentligen är ganska så små!
En ordentlig snöyra drog fram i mellan Sverige. Stockholm och Örebro var bland annat varit utsatta. En del kom inte iväg till jobbet och flyg, bussar och tåg stod delvis stilla. Bilar körde av vägarna och jag hade inte lätt att cykla till jobbet! Galen jag? Ja, men det vet nog alla ni som känner mig. Det är klart att jag försökte cykla så gott jag kunde men jag kan ju säga att det inte var lätt. Men framåt kom jag så det så och emellanåt var jag tvungen att gå.

Nu har det ändå gått cirka 6 månad sedan jag flyttade hit. Underligt hur tiden går så fort! Livet har kanske inte blivit som jag förväntat mig, samtidigt så vet jag inte vad jag förväntade mig. Jag kastade mig hals över huvud iväg på ett äventyr som jag inte visste var skulle sluta? Samtidigt hade jag inget att förlora. Jag behövde förändring och till mångt och mycket har flytten hit blivit bättre än jag kunnat föreställa mig. Allt blir ju aldrig som man önskar men det är väl det som är livet. Jag har åtminstone grundtryggheten i mig själv med mig och än en gång känner jag mig lyckligt lottad att få lära känna alla mina härliga arbetskompisar. På tal om arbetskompisar så ska jag idag tillsammans med mina arbetskompisar fira Finland. Det är ju Finlands självständighetsdag idag och jag och mina arbetskolleger ska fira med att äta sushi! Det ska bli skoj. Jag borde väl också försöka se om man kan se på slottsbalen via Yle Areenan. Det skulle ju inte vara en riktig självständighetsdag utan att man sätt lite på balen och får kommentera klädsel och så!

Till och med Ica butikerna firar Finland denna vecka!

Det känns lite underligt att tänka på att idag är första gången i mitt liv som 6/12 inte är en röd dag i kalender. Idag får jag inte helgtillägg även om jag jobbar på självaste självständighetsdagen men fira kan jag ju i alla fall!
Här kommer nu nationalsången, med en stor risk för att vara patriotisk, men "that´s lfe".

"Vårt land, vårt land"

text Johan Ludvig Runeberg
tonsatt av Fredrik Pacius

och så den finska versionen
översatt av Julius Krohn.

Jag tycker att nationalsånger är ganska så mäktiga egentligen. Det spelar egentligen inte så stor roll vilket lands nationalsång som spelas men var gång blir det en liten nostalgisk känsla.

Om temat förra månaden på denna blogg var Tina Turner låtar så tror jag att denna månads tema kommer att vara Moder Theresa och/eller andra fina citat.
Jag har en fin lugn julkänsla i mig just nu. Jag känner mig glad och nöjd med beslutet att flytta hit till Örebro. Man växer av att byta miljö ibland och man får lära känna så många nya människor. Man får lite perspektiv på livet.
Moder Theresa citaten ger också väldigt ofta lite perspektiv på livet! Ha en bra dag och hoppas att ingen blir insnöad idag! Ta det försiktigt.

"Jag har funnit en paradox, att om jag älskar tills det gör ont, så försvinner smärtan och bara kärleken finns kvar."

sagt av Moder Theresa

Dessa ord får mig att tänka att släpper man bara taget så kan man älska någon/något förbi smärtgränsen och fortsätta att älska förutsättningslöst och utan krav och saknad och en massa andra negativa krav och känslor. Men jag vet inte! Det tar mycket på den lilla människan att älska förutsättningslöst och att inte bli utnyttjad eller sårad. 
Tunga tankar så här tidigt på morgonen men det är väl finskhetens tungsinta sinne som får mig att tänka dessa tankar.
Jag tror att jag nämnt det tidigare man jag kan inte låta bli att säga det igen men jag kan tycka det lite intressant att finnar är ju kända för sitt tungsinta, pessimistiska synsätt men tydligen är människor i Närke kända för att vara Sveriges pessimister! Alltså har jag väl hittat rätt. Samtidigt brukar jag säga att jag är inte pessimist. Jag försöker bara att inte ha för stora förhoppningar så att jag slipper bli allt för besviken då livet inte vill samma som jag. Jag brukar försöka se mig som realist istället för pessimist.

JEPP, det var det för denna gång!
TREVLIG SJÄLVSTÄNDIGHET TILL ER ALLA!
KRAM!

Första advent och julmarknad!

Igår firade jag då lilla jul med mina arbetskompisar. Vi åt tryffel, FINSK lakrits och franska praliner som tomtenissarna hämtat. Sedan åt jag sushi igår medan de andra åt pizza eller kebabrulle. Inge vidare då det blivit vana att på helgerna beställa mat till jobbet! Det har blivit allt för många pizzor på senaste tid och jag har nu lovat mig att det inte ska bli mera pizza under detta år. Jag åt då istället sushi som var riktigt gott och eventuellt lite hälsosammare!
Igår kom också den första delen av julkalendern. Jag har ju många udda nischer och en av dem är att jag gillar att se på julkalendern, men igår kunde jag se att jag helt klart inte är ensam om den nischen!

Det var lilla julen det och sedan var det bara att jobba och under natten blev lilla jul istället första advent.

"När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent"

 

första advent
(www)

Versen här ovanför skrev jag på tavlan på jobbet för att förgylla dagen lite och det är så roligt då folk blir glada av det lilla i vardagen. Ibland behövs det så lite för att ens medmänniskor ska bli glada och då blir man glad själv också. Enligt min mening är det just precis det som julen innebär, små handlingar av givmildhet och glädje.
På tal om givmildhet och glädje som tror jag inte att jag berättat för er något som fick mig att glädjas. En av mina arbetskompisar kom en kväll fram till mig och sa "Jag gick på stan idag och då såg jag det här och kom att tänka på dig!" Det är den lilla gesten i det hela och värmen jag känner att hon som inte har känt mig längre än sedan sommaren, går på stan och ser en flaska med massage olja och tänker att hon ska köpa den till mig som tack för den massage jag fick träna på henne!
Tänk att dessa människor (mina arbetskompisar) som säkerligen har fullt upp med sina egna liv och som inte känt mig speciellt länge tänker på mig! Det känns värmande att veta det! Jag tänker ofta att det är egentligen de små sakerna i livet som gör livet värt att leva. Det är inte de stora sakerna. Man behöver inte göra stordåd för att förbättra vardagen för någon och det är genom små handlingar som man förändrar världen på lång sikt. Det har även moder Theresa sagt.

"Alla kan inte göra stora saker. 

Men alla kan göra små saker med stor kärlek."

 

Jag anser att speciellt i juletid har vi väl lite mer enkelt att komma ihåg sådan små men viktiga saker, eller? Är det så att vi julstressar allt för mycket idag för att kunna komma ihåg att njuta av det lilla i vardagen och varandras sällskap.
Djupa och svåra tankar och samtidigt så enkelt bara man tänker efter ordentligt.
I alla fall är det då första advent idag och versen för idag handlar om att tända ett ljus och att julen snart är här. Ljus har säkert många tänt länge redan den här hösten och nu har väl de flesta plockat fram julpyntet och ljusstakarna för att få lite ljus i höstmörkret. Den lilla snö som kom för några dagar sedan ligger kvar vit på marken och det är mysigt. Här har dock inte snöat så mycket medan jag har hört att det snöat ordentligt hemma i Finland.

Intressant är att mina arbetskolleger här i Örebro är väldigt oroliga över att jag sover så lite. Jag har aldrig sovit som mycket medan jag sedan ibland sover "igen" den lilla sömn jag vanligtvis får och kan då sova nästan hur länge som helst. Varför jag tar upp sovande här och nu är för att idag sov jag utan problem. Jag kom hem från jobbet och somnade och tror ni inte att ungefär kl: 14 börjar någon granne borra med borrmaskin och jag vaknar. Men det var riktigt bra sist och slutligen för jag kom ut och iväg till Wadköping på julmarknad.

Julmarknad i Wadköping
(www)

Wadköping är ett område som inte ligger långt ifrån där jag bor just nu. Det är ett område vart man i Örebro har samlat olika gamla hus från trakten omkring och det var mysigt att gå där och titta på allt från hantverk till honung och annan mat försäljning. Jag handlade inte så mycket men det blev lite honung och en julklapp faktiskt också, som kommer att skickas till Irland!
Mysigt med röda stugor, vit snö, mycket folk och lite julsånger också.

Nu är jag hemma igen och borrandet har slutat. Jag ska försöka vila lite till och sedan ska jag koka julgröt och så blir det då julkalendern om cirka en timme. Sedan sista natten jobb för denna gång och sedan lite ledigt!

Hoppas att ni haft en fin fin dag alla ni och kom ihåg att göra de små goda gärningarna i vardagen och vi kan alla börja med dem redan idag!
Kram

Lilla jul och slut på fastandet!

Igen har jag lärt mig något nytt. I Sverige firar man inte lilla jul medan vi då i dag lördag 1/12 firar lilla jul hemma i Finland.

Lilla jul (finska: pikkujoulu) firas i Finland varje år lördagen före första advent. Lilla jul är en försmak av julen, då lillajulgranen (kan vara en liten äkta gran eller som jag kan minnas så hade vi alltid en liten plastgran som togs fram på lilla jul).
De minsta barnen får lillajulklappar som tomtenissarna lämnat under lillajulgranen. Tomtenissarna kan också lämna lillajulklapparna utanför ytterdörren. Dessa klappar är ofta väldigt enkla. Senare i december byts lillajulgranen mot den vanliga julgranen. I skolorna sjunger man julsånger och äter pepparkakor.

Nuförtiden är det alltmer sällan som lillajul firas så grundligt i familjekretsen, men för de äldre ungdomarna innebär lilla jul allmän fest eller krogbesök (FÖRSTÅS!), medan de vuxna ofta har firmajulfester (FÖRSTÅS!) omkring första advent. Lilla jul är dock ingen officiell helgdag i Finland, utan en vardag.

Så jag får väl hitta på något för att fira lite lilla jul här i Örebro också! Kanske jag får överraska mina arbetskompisar på något sätt.
Sedan måste jag tyvärr erkänna att det inte blev mer än 4 dagar fasta denna gången, möjligtvis kan jag räkna det som 4 ½ dag! Jag brukar fasta för att det känns bra för kroppen men denna gång har jag varit väldigt frusen och också hungrig och så har jag mått underligt. Kanske det inte är så bra att fasta vintertid? I alla fall så gav jag upp i natt. Kroppens behov blev för mycket mentalt för mig så jag bestämde mig för att sluta här för denna gång. Fastar gör jag ju för att må bra och inte tvärttom!
Men det kommer väl nya tåg igen och nästa gång känns det kanske bättre!

Så glad lilla jul på er alla!
Ta vara på er!